Husdröm i Nykvarn

Fick smått dåndimpen när Stångarö gård 1 som är till salu via Historiska hem svepte förbi i mitt insta-flöde idag. Alla vackra bilder är tagna av Lina Östling. Ibland får jag en enorm hemlängtan till Sörmland och det här var ett sånt tillfälle. Kanske talar det mer om vad jag längtar efter nu än för objektet som sådant men det här kittlade min husdröm:

Ett helt entrérum av pipranka, och staket med snickarglädje, det är en målbild för Hundraåringens trädgård minsann.

Äppelträd, fri sikt över åkrar, telefonstolpar, hängbjörkar och en klövergräsmatta. Fint så.

En alldeles äkta fungerande jordkällare. Som är fylld med det man vill att den ska vara full av.

Vildvuxen lavendel och ett plank med portal.

Precis som grusgångar blandat med gatsten, så vackert när de är ordentligt nedgrävda.

Silltunnor som vattensamlare. Rost och grånad ek, ja jösses så vackert.

En trappa med två uppgångar, vad kallas en sån? Dubbelt så inbjudande?

Ett garage. Om bilen får plats kan kvitta, jag vill ha arbetsytan, verktygen och målarpytsarna. Dröm!

En entré med handslaget tegel på golvet för leriga stövlar och våta tassar.

Gröna skomakarlampor och slitna köksskåp. Tänk så många händer som öppnat de där luckorna, sånt triggar min fantasi om vad som sitter i väggarna något alldeles förskräckligt mycket.

Ett storbord i en luftig lokal.

Det är detaljerna som gör det tänker jag alltid när utomstående inte kan förstå den tid eller kostnad jag lägger på små, i deras ögon obetydliga, detaljer i mina projekt. Som utanpåliggande el, strömbrytare i porslin, dörrfoder tjocka av färg och vackra handtag med handgjord låskläpp. Ovärderligt om du frågar mig.

Rum i fil med olika kulörer av äggoljetempera. Åh som jag vill prova måla med äggoljetempera på väggarna. Känner på mig att en helt ny värld kommer att öppnas.

Lumppappstapet och myggfönster, visst kan man riktigt se de sex andra sorters blommorna under kudden?

I somras ärvde Jesper ett gammalt träskåp och jag föreslog att vi skulle måla det och sätta det i tvättstugan. Precis så här!

Pärlspont och textilier ger en så trygg känsla tycker jag. Som ett fast handslag, eller ljudet av en kaffebryggare på morgonen. Det blir sista bilden av det som jag tilltalas av i den här husdrömmen. Nu vill man ju bara veta vem det blir som flyttar in?